Johannes och Alfred: kunskap som släktdrag

En livstråd över 200 år på väg mot evigheten. Två män av skilda industrier men med ett verkligt släktband: Johannes Rudbeckius och Alfred Nobel.

Ormesta i Almby socken utanför Örebro på väg mot Norrlandsgatan 11 i Stockholm. Johannes Rudbeckius, professor och biskop, och Alfred Nobel, uppfinnare och industriman. Båda far med vinden över landskap och kontinenter.

Grunden till dagens kunskapssamhälle

Så olika, men med liknande uppdrag och ideal. De vill båda främja kunskap inför framtiden, var och en i sitt århundrande. Samlad kunskap, spridd kunskap. Upplysning och utveckling hand i hand under två olika tidsåldrar. Stormaktssverige och industriella Europa där kraft och kunskap effektivt drar fram.

Två kraftkällor som efterlämnar kunskap för åtskilliga tidsåldrar efter sig. För Nobel: patent för tändhatten 1864, dynamiten 1867 och spränggelatinet 1876. I Nobels testamente från den 27 november 1895 ärver släkten en halv procent av förmögenheten, eftersom ”stor rikedom som ärvs underblåser lättjan och bidrar till människosläktets försoffning” som Nobel skriver.

Kunskap och handlingskraft att utveckla sitt stift, sin industri, verksamhet och utvecklingen i stor skala och med betydelse för kommande generationer. Kunskap och bildning som utgångspunkt för framtidens innovationer och idéer.

Bildningsresan

Både Rudbeckius och Nobel visste värdet av kunskap. Omkring år 1640, 17 år efter sitt gymnasium, skapar Rudbeckius ett bibliotek som består av 330 band – det kallas Västerås domkapitel och domkyrkas bibliotek: Bibliotheca Consistorii et templi Cathedralis Arosiensis.

Likaså är Nobel litteratursamlare av rang, 2 600 volymer fördelade på 1 200 titlar i det privata biblioteket. De tidigare boksidorna står i direktkontakt med informationen som går att ta till sig via digitalisering idag. Rudbeckius samling om 330 titlar var ett universum av vetande på 1600-talet. I dag bär vi galaxen av vetande i en hand. I morgon? Vi kan bara ana. Kunskap är vidsträckt över ämnen och åldrar, liksom i format.

Från pergament till bokblad och rasande digitalisering. Då, nu och framöver är kunskapen är en kraftkälla för kommande århundraden i människolivets bildningsresa. Den har en början, saknar slut